SLUT UNITED-NEWCASTLE 3-0 

Jaha, det var ännu en kväll på Old Trafford, ännu en kväll med en enkel United-seger på karakteristiskt sätt.
Det började lite försiktigt, det tog sig mer och mer och i slutändan var det som en liten barfota-promenad i parken, det blev 3-0, som 800 gånger förut och United har fått en lugn, skön och perfekt start på ligaspelet. 

Som 800 gånger förut.

Den ende som försökte skrämmas lite var Andy Carroll men det berodde mer på hur han såg ut på huvudet – inte på planen eller i spelet.

Vad fick vi då se? Vad fick vi då för svar? 
Ja, till att börja med. United har en sådan trygghet i sitt grundspel. Det ser ut precis som vanligt och även om det såg lite så där ut under de första 20 minuterna så tugger de in sig i matchen och tar över, utan att förivra sig, utan att bli stressade, utan några bekymmer, egentligen.

Dimitar Berbatov gör 1-0 med en klinisk avslutning. Fletcher utökar till 2-0 före paus och där stängs matchen, där vevas de tre poängen in. 

I andra kan United spela ut och öva på anfall. Nye Hernandez får komma in och visa att han är både snabb och sugen. Han kunde fått göra ett mål också men det kom en offsidevinkning i vägen.

I stället är det åldermännen, spelarna som har spelat tillsammans i United sedan, som det känns, urminnes tider, som snickrar ihop slutresultatet.

Scholes lyfter ut till Giggs som tar ner, siktar och skickar in 3-0 med en yttersida.

En dag på jobbet.
Utan att förta sig.


***** 


Berbatov såg pigg ut. Scholes var lika bra som vanligt. Evra galopperade fram som han brukar. Fletcher lyfte sig med ett par hundra procent om vi jämför med hur han såg ut mot Sverige i veckan. Alex Ferguson tuggade tuggummi som om han inte fått ett enda under hela sommaren. Nani var rapp. Försvaret stabilt. Nemanja Vidic snygg.  

Fanns det någonting som inte var som vanligt i United?
Någon som inte var bra?

Ja, ska vi leta orosmoln då, på den annars så klarblå himmeln, så kan vi faktiskt ta och sätta ett par frågetecken för Wayne Rooney och hans form.

Han var där, han högg lite och testade avslut. Men det som fastnade på näthinnan var irritationen. Gesterna med spår av frustration.

Wayne Rooney verkar inte vara i slag och jag tror att United behöver en Rooney i form för att kunna utmana Chelsea i det långa loppet.

Men vad fan, det har bara spelats en omgång och är det någon som vet hur man slipar Rooney till en glänsande diamant så är det Sir Alex.

Det känns mer som ett sparkapital än ett orosmoment, när jag tänker efter. 


*****


Då var hela premiäromgången avbetad och noterad.

Chelsea och United vann sina premiärer. Tottenham, City, Arsenal och Liverpool kryssade. Jag tror inte det var en slump även om Chelsea och United hade ett ganska bekvämt premiärschema jämfört med alla andra tippade topplag. 

Det här bli ett race mellan två lag.
Det här blir en repris på förra säsongen.

Jag har gärna fel.

Kram.

/ Er Leifby